Över vida vatten
andas vindens bud
blåser genom natten
smeker mänskohud
Innerliga vågsvall
slår mot ändlös strand
ropar i ett stjärnfall
lämnar spår i sand
Söker den som lyssnat
bortom hjärtats slag
löser den som tystnat
efter andlös dag
Genom allt som andas
ropar vindens ord
dag som sakta randas
dukar himlens bord
Jord som föds i gryning
evigt i din hand
Nattens sista dyning
livets längsta strand
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar